Värdekonservatismen vann en seger i lagutskottet

Sedan igår har jag varit såpass förbannad att jag inte riktigt vet hur mycket jag ens ids skriva. Lagutskottet beslöt på Esko Ahonens(c) förslag igår att rösta om att assisterad befruktning endast ska tillåtas åt heterosexuella par. Rösterna föll 9-6 till fördel för Ahonens förslag. Två röstade blankt. Intressant är att alla kvinnor förutom en röstade mot A:s förslag. Intressant att samhället(ifall lagutskottets förslag går igenom) tar- efter att i decennier tillåtit kvinnor oberoende av sexuell läggning att få assisterad befruktning- ett steg i denna värdekonservativa riktning. Eller, snarare än att säga intressant borde man säga beklagligt och hemskt. Vilka är då argumenten för denna linje? Ett är väl att man vill bevara det heteronormativa kärnfamiljstänkandet och på någotvis försöka påstå att den representerar det ända riktiga sättet att leva. Ett annat är tydligen att det är rätt att signalera att heterosexualitet är den ända accepterade formen av sexualitet. Sedan handlar det ju helt krasst om att förneka en viss samhällsgrupps rättigheter, att placera andra än heterosexuella lägre ner i rättshierarkin. Jag hoppas att den nya generationens politiker, oberoende parti, verkar för ett mer tolerant samhälle. Jag hoppas, att vi även i Finland kunde vara kapabla att ta steg framåt istället för bakåt i dessa frågor. Snart är det riksdagsval, och alla som vill få samhället att ta steg i en mer värdeliberal riktning har ett stort ansvar då de ger sin röst.

Gruppbeslut, samvete och symboliska sexköpslagar

Imorgon bär det av till Färöarna på Nordisk Scoutkonferens. Bäst att ta Goretex jackan med, det lär inte vara det torraste stället på jorden.

Idag blev jag irriterad. Denna gång var det faktiskt inte på Husis, utan på Socialdemokraternas gruppbeslut gällande sexköpslagen. SDP gruppen beslöt(innan det egentliga lagförslaget ens presenterats från utskottet) att stöda en kriminalisering av sexköp då köparen vet att det ligger människohandel och/eller kriminaliserad brottslighet i bakgrunden. Givetvis får Johannes Koskinen skylla sig själv då han inte pressade fram propositionen i ett tidigare skede då han själv var justitieminister, men visst måste han vara frustrerad över utvecklingen.
I SDP gruppens idealvärld(eller kanske för att medvetet sabotera lagen) ska man alltså kunna övervaka en lag som denna. Det kräver inte enligt mig någon avancerad tankeverksamhet för att inse att lagen-om denna kompromiss går igenom-inte på något vis kan övervakas. Det blir frågan om en symbolisk lag som inte kommer att minska på efterfrågan av sexköp, vilket kommer att vara till skada i arbetet mot den kriminella verksamhet som oftast ligger i bakgrunden. Tandlöst och minst sagt trist att det nu ska gå så här.

En annan irriterande grej är det som kallas samvetsfrågor. SDP gruppen har också tagit ställning till konstbefruktning av ensamstående kvinnor. Jag lyfter på hatten åt gruppens JA beslut, men blir förvirrad över att man får rösta mot ifall man har speciella samvetsproblem med att följa gruppbeslutet. Centern, däremot, har beslutit att detta är en samvetsfråga av sådan rang att man nog ska få rösta hur som helst inom gruppen. Vad som får mig att fundera är varför det alltid just är denna typens frågor som är "samvetsfrågor". Och vadå, helt som om inte varenda en fråga är en samvetsfråga för lagstiftaren.

Att sånt, nu ska jag göra slut en Power Point presentation om europeisk ungdomsprojektfinansiering. Visste ni att EU ger betydligt mer understöd åt tobaksodlig i södra Europa än åt ungdomsprogrammet?

Ingen tolerans i Polen

Hejsan!

Nu har det gått oförlåtligt länge sedan jag postade någonting, men jag ska definitivt förbättra mig. Idag regnar det, men det gör inte så fruktansvärt mycket för jag ska mest bara sitta på möte hela dagen. På förra veckoslutets Förbundsstyrelsemöte diskuterades ett gemensamt uttalande med andra politiska ungdomsförbund mot den ytterst beklämmande situationen som sexuella minoriteter upplever i ultrakonservativa Polen. Att landet med sin nuvarande politik aspirerar på en ledande roll inom EU är ett stort skämt. EU kan inte trovärdigt vara den symbol för frihet och demokrati unionen vill vara med medlemsstater som inte riktigt tycks ha förstått detta med förbud mot diskriminering. Nu krävs det att signalerna från resten av Europa är starka, rasism mot sexuella minoriteter är samma som vilken annan rasism som helst, och bör inte accepteras.
På hemmaplan är ju allt väl, eller? När man läser Husis insändarspalter verkar det tyvärr inte alltid så.

Kongressande och demonstrationer

Ciao!

Min nya blog är här. Vet inte ännu hur man får bilder inklistrade, men skall nog lära mig. Livet ter sig bra-har blivit vald till SU:s vice ordförande, solen skiner och allt känns perfekt på ett sätt som bara är möjligt på våren.
Blev alltså vald på SU:s kongress i Mansela förra veckoslutet. Kongressen var super, mycket debatt, diskussioner och visioner. Just som det ska vara.
En av de mest dramatiska händelserna under kongressen var magasinbranden, som skedde medan vi kongressade som bäst. Jag är ganska förvånad över den fruktansvärt populistiska mediebevakningen som skett-både i anknytning till vappdemonstrationerna och nu detta. Rubriker som "Andreas kan ha sett vem som tände på"(Hbl) och sedan någon gratistidning i huvudstadsregionen för några dagar seda som stoltserade med att veta att polisen inte vill säga någonting är just den sortens journalistik jag börjar må illa av. Överhuvudtaget tycker jag det hela är överdramatiserat. Visst, det skedda är oroväckande, och vi måste fundera på hur vi ska hindra sådant i fortsättningen, men att måla upp det skedda som någonslags revolution är inte heller rätt. Nu hoppas jag att inte någon populistisk politiker kommer att snappa upp det skedda och börja förespråka ökad kontroll av medborgarsamhället.
Med detta vill jag inte säga att analys av situationen inte behövs. De ungdomar som ställde till med problem gjorde det inte enbart för att vara elaka-det finns alltid en underliggande orsak. Påpekas kan att beslutsfattarna nog varit medvetna om att flera unga känner sig exkluderade fån samhället och inte vet hur de skall påverka och ge upplopp åt sin frustration. Nu vore det kanske äntligen dags att på riktigt fundera på åtgärder.